Paper Towns - John Green

Boken Pappersstäder (eller Paper Towns, originaltiteln) kom ut år 2008. Den är skriven av ungdomsförfattaren John Green, som ni förmodligen känner till vid det här laget. Om ni inte har hört titeln The Fault in Our Stars (Förr eller senare exploderar jag) ett antal gånger, bor ni nog under stenar allihopa. Boken har nämligen blivit en känd film med Shaline Woodley och Ansel Elgort som Hazel och Augustus. En otrolig bok tycker jag! Som vi tydligen inte har recenserat här, upptäckte jag nu... Men nog om den!

Green kommer från Florida, där även Paper Towns utspelar sig, men bor nu i Indianapolis, i Indiana, USA. Han har även en Youtube-kanal tillsammans med sin bror, Hank Green, som ni kan kolla in om ni vill veta mer om honom! Den heter Vlogbrothers och hade när detta skrevs ca 2,5 miljoner prenumeranter. John Green verkar som en rolig kille, bara tanken på att hans fans kallar sig nerdfighters får mig att le...

John Green! Med en pappershög
på huvudet...

Men, men, till boken! Huvudpersonen, vars huvud man får besöka under boken, heter Quentin Jacobsen. Han går sista året på high-school och är en inte så speciellt speciell kille. Han är lugn och gillar rutiner. Jag tycker att Quentin utvecklas under boken, eftersom hans liv tar en vändning när han inte längre kan klamra sig fast vid rutinerna.

Quentin har alltid varit förälskad i sin granne Margo Roth Spiegelman. I hans ögon är hon vacker, mystisk, lite galen och minst sagt äventyrslysten. Margo och Quentin var bra vänner när de var yngre, men gled ifrån varandra allt eftersom åren gick. Under tiden som man får följa Quentin lär han känna Margo igen, som han aldrig känt någon annan förut, trots att de knappt träffar varandra under bokens gång.

Nat Wolff som ska spela
Quentin i den kommande
filmen. Känner ni igen
honom...?

Boken börjar med att Margo tar med sig Quentin på ett nattligt äventyr (inte på det sättet som ni tror...), och dagen efter är hon försvunnen. Quentin hittar dock ledtrådar som Margo har lämnat, bara för honom, och han börjar sitt letande efter den flicka han älskar, och allt är blommor och solsken... Fast, nej.

Ibland kan baksidan på en bok verkligen förstöra en läsupplevelse och inställningen som man har när man öppnar boken. Så var det för mig i det här fallet. Den lät så medelmåttig och tråkig, men det är en sak som man verkligen måste komma ihåg: baksidan på boken berättar inte ens handlingen korrekt alla gånger! Och tänk allt annat som utelämnas, allt som kan göra en bok så bra: karaktärerna, känslan, språket, miljöerna... Jag känner att det är dags för: "Don't judge a book by it's cover", vilket verkligen stämmer här.

Boken hade så mycket mer som gjorde den så bra! Jag ska presentera några saker som jag framför allt tyckte var bra med den:

Humorn: Detta var nog det bästa av allt med Paper Towns! Det var länge sedan jag läste en bok som fick mig att verkligen skratta rätt ut (jag satt på ett tåg och alla runt mig kollade på mig som om jag var en utomjording). Det var mycket det fyndiga språket i boken som höjde rolighets-faktorn i boken, och även Quentins sätt att tänka om saker och ting.

Språket: Många andra som har sagt sitt om den här boken tyckte att den var lite långsam, speciellt i mitten av boken, men det tyckte inte jag! (haha) I vissa böcker behöver inte handlingen tryckas framåt hela tiden, utan istället kan det finnas kapitel som bara bidrar till bokens stämning eller skildrar verkligheten, helt enkelt. Och jag tyckte att språket var en bidragande faktor till varför det inte blev tråkigt, utan istället för att handlingen tog boken framåt gjorde språket i boken det. Dock skulle jag nog rekommendera er att läsa boken på engelska, om ni har planer på att göra det. Själv läste jag den på svenska och kände ibland att allt hade varit så bra och fyndigt på engelska.

Karaktärerna: Detta var ännu en positiv sak! Karaktärerna var alla roliga och unika, och hur Green beskrev deras relationer var otroligt. Bland annat skildrar han att man inte behöver vara utanför bara för att man inte passar in, och hur man kanske inte älskar sin bästa vän i alla lägen och i alla åldrar.

Spänning: Boken hade som en hinna av förväntan som genomsyrade den. Man väntade och hoppades och väntade lite till, nästan som en deckare, fast boken inte alls var som en sådan.

Om jag skulle säga någonting dåligt med boken, skulle jag säga slutet. Eller förresten, det var inte dåligt, bara lite för verklighetstroget för min smak. Som Quentin själv säger i boken (en liten SPOILER-varning här för er som avskyr spoilers, som jag) ville jag ha dramatiken, som det oftast inte finns mycket av i det verkliga livet.

Cara Delevingne har
en tuff uppgift
framför sig!

Då kommer vi till bokens budskap! Detta var en av de djupare böckerna, och egentligen för att förstå det helt borde man nog läsa boken åtminstone en gång till. Alla kan ha olika tolkningar av boken, eftersom en hel del poesi är inblandat, men jag ska försöka presentera min! Jag tror att boken vill säga att alla inte är som de ser ut som, att de inte är som alla andra antar att de är. Även de mest fantastiska människor är ändå bara människor, i grunden. Man vet inte vem någon är tills man verkligen känner personen. Några saker som sägs i boken om till exempel titeln, Pappersstäder, har jag inte riktigt greppat.

En film på boken kommer att släppas den 24 juli i USA med Nat Wolff (kommer ni ihåg Isaac från The Fault in Our Stars? Samma kille!) som Quentin och Cara Delevingne som Margo! Det ska bli jätteroligt att se den, men jag undrar verkligen om det är möjligt att hitta en skådespelare som kan spela Margo, med tanke på att det knappast finns personer som hon i verkligheten. Vi får hoppas det...

Jag ger boken 8,5/10 poäng, eftersom den var rolig och bra och cool och rolig!

/CC

Stad av skuggor - Cassandra Clare

Boken är första delen i serien The Mortal Instruments på totalt sex böcker där nästa heter Stad av aska. På engelska heter boken City of Bones, vilket är ett mer passande namn med tanke på handligen. "Benstaden" finns nämligen med som en verklig plats i boken. Den släpptes 2007 i USA och i augusti 2013 hade filmen baserad på boken med samma namn premiär i Sverige. Jag gjorde det stora misstaget att se filmen innan jag läste boken, vilket var synd. Det blir en helt annan känsla när man läser boken och redan har fått alla bilder till sig. I och för sig blir man alltid besviken när man ser filmen och det inte ser ut som i boken, så det är en ond cirkel.

Boken handlar om femtonåriga Clarissa Fray som bor tillsammans med sin mamma i New York. När hon besöker klubben Pandemonium tillsammans med sin bästa kompis Simon vänds hennes värld uppochned. Hon bevittnar ett mord som endast hon kan se, begått av så kallade skuggjägare. De berättar att de jagar demoner och Clary inser att en hel värld full av varulvar, vampyrer och magiker har hållts hemlig för henne. När hennes mamma blir kidnappad blir Clary indragen i den världen.

Boken var väldigt spännande och underhållande läsning eftersom det hände saker nästan hela tiden. Boken utspelar sig under ganska kort tid, ungefär en vecka, men det blev ändå inte ihoptryckt. Ibland blev jag förvirrad och blev tvungen att tänka efter ett litet tag, men förklaringen kom alltid lite senare. Förmodligen berodde det på att det var mycket att förklara eftersom man blev indragen i en helt ny värld. I till exempel Harry Potter är förklarandet lite mer utspritt, under sju böcker, vilket gör det något enklare. Det berodde nog också på att i början fick man veta hur Clary trodde att det var, sedan ännu en lögn och sedan sanningen (men vad det handlade om får du ta reda på själv!). 

Något som jag reagerade på var att Clary knappt blev chockad eller förvånad över att upptäcka den nya världen. Det kanske stod en mening om det, men inget mer. Jag tror att man knappt skulle klara av att ta in allt som hände, så det hela kändes lite orealistiskt.

Det känndes som att slutet var lite utdraget. När man trodde att det kom hände mer och mer saker. Jag fick är-det-inte-slut-snart-känsla, men inte på ett dåligt sätt. Om du har sett Sagan om ringen-filmerna så vet du vad jag pratar om.

Jag älskar böcker där man vet att författaren har tänkt många gånger om på hur den här magiska världen ska vara och det här var just en sådan bok. Desto mer eget boken har desto bättre. Jag tycker att det var fiffigt med runorna, de som skuggjägarna använde för att hela, skydda och stärka sig själva. 

Förutom The Mortal Instruments har Cassandra Clare, eller Judith Rumelt som hon egentligen heter, många serier på gång. Efter den här boken tänker jag defenitivt läsa allihopa! The Mortal Instruments är hennes mest kända bok, och förutom den har hon även skrivit flera fanfictions och noveller. Hon har bland annat skrivit den längsta och mest kända Harry Potter fanfictionen, The Draco Trilogy. En av hennes kommande serier som jag tycker låter intressant ska komma den 9 september i år. Hon skriver den tillsammans med Holly Black (som har skrivit bland annat The Spiderwick Chronicles och Den röda handsken) och den kommer heta Magisterium. Håll utkik efter den i bokhandeln! 

Boken var defenitivt en av de bättre som jag har läst, därför får den 7/10 poäng av mig.

Kretsen - Maggie Stiefwater

Maggie Stiefwaters nya serie är äntligen här! Bokens orginaltitel är The Raven Boys och kom ut år 2013 på svenska.

I den lilla staden Henrietta bor Blue ? tillsammans med sin släkt i ett enda hus på ?. Hon har i hela liv fått höra att när hon kysser sin sanna kärlek kommer han att dö, eftersom hela hennes kvinnliga släkt är medier. På ? pojk- och internatskola går Gansey, Adam, R? och Noah. Gansey har sedan länge letat efter leylinjen, eftersom där ska kungen Glendower ligga begravd. Hela historien börjar när Blue på st.Marcus afton får veta att Gansey kommer att dö inom ett år och han är antingen hennes sanna kärlek, eller så kommer hon att döda honom. Dessa fem ungdomars framtid är sammanflätad, de vet bara inte om det än.

Eftersom boken är skriven av Maggie Stiefwater var jag beredd på en riktigt bra bok, vilket den var också. Vad jag speciellt gillade med boken var hur den var skriven. Stiefwater målar upp miljöer och karaktärer så att man förstår precis hur hon vill att det ska vara. Det var atmosfäriskt och vackert. En plats som jag tycker var extra häftig vad Cabeswater, en magisk plats där tid och rum inte riktigt var som vanligt. Det var riktigt häftigt att läsa boken när personerna befann sig på den platsen. 

Man fick hoppa mellan Blue, Gansey och Adam i boken vilket var otroligt bra. Alla karaktärer blev beskrivna ur olika perspektiv och man förstod verkligen vad de tyckte och hur de var. 

Boken var precis som en bok ska vara, det hände mycket saker så att man ville läsa vidare men inte för mycket så att man blev förvirrad. Det känns alltid skönt.

Karaktärerna var också väldigt bra. Hon skildrade skillnaden mellan rika och fattiga otroligt verklighetstroget. Alla personer var på sitt egna sätt. Relationerna mellan dessa fem personer blir inte överdrivet beskrivna, utan precis så att man förstår. Hon har blandat det bra, växlat mellan person- och miljöbeskrivningar och själva händelserna.  Det är otroligt vilken fantasi som hon har tagit till när boken skrevs. Man märker att boken är genomtänkt eftersom mycket i boken skulle kunna vara verkligt. Leylinjer och medier är lite halvt riktiga, vissa tror att de finns och vissa inte.

I början tvivlade jag lite på handlingen för det hela vekade lite dramatiskt, speciellt när jag bara hade läst baksidan och några kapitel. Så tänker förmodligen du också nu, med profetior och sann kärlek, men isåfall vill jag att du ska veta att det verkligen inte är så. Allt verkar mycket mer troligt när man läser boken.

Maggie Stiefwater är en amerikansk young-adult författare som är mest känd för trilogin Mercy Falls vargar, där första boken heter Frost. På engelska heter den Shiver. Hon har även skrivit boken Dödsritten och lite annat smått och gott. Innan hon blev författare på heltid jobbade hon som konstnär. Hon har animerat trailers till sina böcker som du kan hitta på hennes youtube-sida. Boken kommer att få minst tre efterföljare, den andra har redan getts ut under namnet Drömtjuvarna (The Dream Thieves). 

Jag ger boken 9/10 poäng för att den helt enkelt var superbra! 

Lex Bok - Sara Kadefors

Genre: Drama, Young Audult

Framsidan på Lex Bok.

Lex pappa sitter i fängelse och hon bor ensam med sin mamma. När mammans nya kille får för sig att skriva en bok om henne vill Lex hämnas och skapar en blogg där hon som en annan person berättar samma historia för sina läsare. Flickan som Lex skapar på bloggen heter Maya och är en självständig, ung kvinna som inte bryr sig om vad någon annan tycker. Bloggen börjar bli en riktig framgång och snart kan Lex inte skilja på sig själv och Maya. Hon vill egentligen bara hämnas på men bloggen blir något större än bara det. Trycket från alla hennes fans, från pressen och från Jonatan ökar och Lex blir någon som hon inte vill bli.


Jag hade ganska låga förväntningar på boken när jag öppnade den började läsa. Jag hade inte hört något om den, bara sett att en ny bok kallad Lex Bok fanns bland hyllorna på biblioteket. Jag hade kanske hört av någon att jag borde läsa den och så bestämde jag mig för att göra det. När jag hade läst första sidan tänkte jag: "Den kanske inte var så dålig i alla fall" och när jag hade läst ett kapitel var jag fast! Nu, några dagar senare har jag läst klart den och här ska jag berätta vad jag tyckte om den.
Det som jag framför allt tyckte var bra med den var huvudpersonen, Lex. Hon utvecklas mycket under bokens gång. I början har Lex har en väldigt dyster syn på livet och tycker verkligen att alla är idioter. Hon tänker väldigt roligt om saker och personer som hon träffar på, även om det inte är menat att vara roligt och flera gånger satt jag och skrattade åt saker som hon sa eller tänkte i boken. Dock har jag ganska dålig humor... Hon är ganska känslokall och vill egentligen inte speciellt mycket med sitt liv. 
Boken är bra skriven med den har korta meningar och många målande ord. Det kanske låter tråkigt med korta meningar men det hjälpte till att ta fram Lex som karaktär ovh man förstod hur hon tänkte. Trots att det inte hände saker precis hela tiden var den ändå fångande, intressant och aldrig tråkig.
Boken fick en också att tänka till lite om hur vi egentligen har det i samhället och om hur Lex liv var. Det finns många olika budskap i boken, men det känns som om dem förklaras bäst i själva boken. Jag tänker överlåta budskapstydandet till du som läser detta.
Jag trodde att boken skulle vara överdrivet djup, men det var den inte. Djup var den, men inte överdrivet. 
Det är svårt att säga varför den här boken var så bra, utöver det som jag redan har sagt. Den var otroligt bra helt enkelt, jag lovar att du kommer att förstå varför om du läser boken själv. Jag rekommenderar den starkt!
Boken får 8/10 poäng av mig.

Sara Kadefors.

Sara Kadefors är författaren till boken och hon jobbar även som manusförfattare och journalist. Hon har skrivit flera böcker innan men det här är den första som jag har hört om. Hon är född i Göteborg, 1965. Hon har blivit nominerad till Augustipriset två gånger, den första för Sandor slash Ida år 2001 och andra gången för Lex Bok år 2013.

Ful - Scott Westerfeld

Genre: Science Fiction

Bokens omslag

Detta är första delen i Ful - serien

Böckerna i serien bör läsas i kronologisk ordning och är:

Ful (Uglies)
Ful eller Snygg (Pretties)
De Rätta (Specials)

Plus att det finns en bok Extras som handlar om vad som händer efter böckerna (vill inte avslöja vad som händer!). I den boken är det också en annan huvudperson.
Det finns även två manga böcker, en om Shay och en om deras gäng Cutters. De heter Uglies: Shay's story och Uglies: Cutters. 
Bogus to Bubbly: An Insider's Guide to the World of Uglies är också en bok om Tallys värld.

Boken handlar om Tally Youngblood som snart ska fylla 16 år. När man är 16 år genomgår man en operation, en snygghetsoperation. Efter den är man "snygg" och får flytta bort från "Fulingbyn". När man har blivit opererad flyttar man in i "Snyggingstan", där går livet ut på att ha roligt.

Alla Tallys vänner har blivit opererade och hon gör inget annat en väntar på sin tur men så träffar hon Shay. Shay som inte vill bli snygg. Hon berättar om en plats ute i vildmarken, Smoke. Dit vill Shay rymma men Tally vill stanna kvar och bli snygg. Shays flykt får konsekvenser för Tally. Hon måste följa efter Shay till Smoke och där ska hon sända ut en signal till Speciella Omständigheter, en signal som visar var Smoke finns. Men väl på plats ångrar hon sig, Tally känner sig hemma i Smoke. Hennes agerande kommer få stora konsekvenser på framtiden.

Scott Westerfeld

Scott Westerfeld föddes 1963 i Dallas, Texas. Han flyttade senare till Kalifornien och Connecticut. Han tog examen 1985 vid Vassar College i New York, där han nu bor tillsammans med sin fru, den australiensiska författaren Justine Larbalestier. De bor också i Sydney, Australien. 
Westerfeld är mest känd för Ful - serien och har vunnit många priser för dem, bla Best Book For Young Adults år 2006. Några andra böcker av Scott Westerfeld är bla Parasit, Ute/Inne samt Leviathan - Serien


Jag tyckte att Ful var ganska bra. Den var spännande och det hände oväntade saker. Den var aldrig tråkig och jag kom in i den ganska fort. Jag gillar huvudpersonen Tally, hon var cool men min favorit karaktär var nog ändå Shay. Hon var väldigt rolig och ville alltid testa på nya farliga saker. Jag saknade dock en riktigt bra killkaraktär. De flesta av killarna i boken var ganska tråkiga... 
Den här boken kom före tex Hungerspelen, Divergent och Matchad, alltså innan det blev såhär populärt att skriva om ett förtryckt samhälle (USA) med en huvudperson som inser detta och kämpar emot + ett triangeldrama.

Scott Westerfelds Ful rekommenderas till alla, tjej som kille, grönsak som frukt. Dock innom åldern 10-20 år.

Ful får 8,5 av 10 majskorn av mig!

Washington D.C - Meg Cabot

Genre: Reality, Humor, Romans, Feelgood

Bokens omslag

Washington D.C handlar om Sam Madison (egentligen Samantha, men vill inte kallas det). Hon är rebell och är väldigt konstnärlig. Hon kör på militärkängor och svart, svart, svart. Det är bara hennes kopparfärgade hår som sticker ut. Sam är mellanbarnet i sin familj och har en jätte populär storasyster och en super intelligent lillasyster. Hennes storasyster Lucy har en rebellpojkvän som heter Jack. Han är också konstnärlig men lite mer extrem vad det gäller kläder och åsikter. Sam är hopplöst förälskad i honom.
En dag när Sam har varit på sin lektion på Susan Bones Konstskola hindrar hon en man från att skjuta Presidenten, det förändrar hela hennes liv. Hon blir plötsligt populär i skolan, hon blir ungdomsambassadör i FN och hon måste handskas med massor av paparazzis.

Washington D.C handlar om hur Sams liv förändras. Man får följa henne genom både middagar i Vita huset samt skolan. Vi får också följa hennes känsloliv, vem är det hon egentligen gillar, är det Jack eller är det presidentens gulliga son David från konstkursen?

Meggin Cabot

Författaren till Washington D.C är Meg Cabot. Meg Cabot heter egentligen Meggin Cabot men hon använder Meg Cabot som en pseudonym när hon skriver ungdomsböcker. Cabot föddes 1 Februari 1967 i Bloomington, Indiana, USA. Hon tog sin examen vid Indiana University och flyttade sedan till New York för att bli illustratör. 
Nu är hon bosatt i både Florida och Indiana. Hon har publicerat ca 50 böcker som har sålts i över 15 miljoner upplagor. Hennes mest kända serie är The princess diares (En prinsessas dagbok), som även har blivit två långfilmer. Några fler böcker som hon har skrivit är: Idolen, Så blir du populär, Jinx och Airhead - serien.

Jag tyckte att boken var väldigt bra. Reality-böcker är inte mina favoriter utan jag gillar mer att läsa fantasy, för att komma bort ännu mer från "verkligheten". Men Washington D.C hade en cool och lite annorlunda handling samt huvudpersonen Sam var speciell. Det är sådana saker som gör en bok intressant, enligt mig.
Jag gillar Megs skrivsätt i den här boken, man får en får en ganska får en ganska personlig kontakt med Sam, vilket jag tycker är coolt. Då och då dyker det upp listor av det Sam tycker tex 10 viktiga saker att tänka på när du håller presskonferens, De tio främsta obeskrivliga bevisen för att en liv har förändrat efter att man...

Nu eller Aldrig

En sak som jag inte riktigt gillade var att bokens titel på svenska är Washtington D.C medan den på originalspråk engelska heter All American Girl. Jag tycker att översatta titlar ska vara så lika originalet som möjligt.

Det finns tydligen en fortsättning på denna bok som jag antagligen måste ha missat. Den heter Nu eller Aldrig. Den får jag se till att läsa. :--)

Washington D.C är helt klart värd att läsa eftersom att den är både rolig och spännande, den rekommenderas till alla, dock framförallt till tjejer.

Washington D.C av Meg Cabot får 8,5 av 10 majskorn av mig!

Ingen du känner - Christina Wahldén

Genre: Skönlitteratur för ungdomar - samhällsfrågor

Bokens omslag

Boken handlar om Shevin som precis har slutat 9:an. Hon kommer från Turkiet men hon bor med sin familj i Sverige. Varje sommar brukar de åka till sina kusiner som bor kvar i Turkiet. Men allt blir annorlunda den här sommaren. Hennes pappa har sållt henne till en äldre man och annordnat ett bröllop. Shevin blir bortgift och får bo i ett litet hus utan el. Där blir hon misshandlad, våldtagen och hon får arbeta. Medan Shevin är i Turkiet så försöker hennes bästa vän Aida, som är hemma i Sverige att hjälpa henne. Aida försöker få hem Shevin till Sverige igen. Hon går till polisen, men när de tar semester får hon ta hand om problemet själv. Shevins syster har en kanin som Aida ska ta hand om, därför har hon nycklarna till Shevins familjs hus och kan söka igenom den efter saker som kan hjälpa dem. 

Cristina Wahldén

Man får läsa om både Shevin och Aida, och om bådas försök att få hem Shevin igen.

Christina Wahldén är en svensk författare och journalist från Järfälla. Hon skriver mest ungdomsböcker men har även skrivit en del andra böcker tex faktaböcker, vuxenböcker. Hon skriver mycket om kvinnor och flickors olika "förtryck" och vad vissa blir utsatta för, tex tvångsäktenskap. Några fler böcker hon har skrivit är bland annat: Kort kjol, Cell grön, Heder och Fallen flicka.

Jag tyckte att Ingen du känner var väldigt bra. Den hade en bra handling och när jag läste den kunde jag inte sluta. Jag rycktes med i boken och det kändes som om jag var med och upplevede alla deras uppleveleser. Det kunde både vara läskigt och hämskt eftersom att det inte var något speciellt trevligt som Shevin var med om. Ingen du känner var intressant och spännande. Jag tror att det här som Shevin får uppleva kan vara en vardag för många. (Vilket måste ändras!) Jag tyckter det är roligt att läsa lite annorlunda böcker ibland och den här fick mig verkligen att tänka till. Alla, både unga som gamla, kille som tjej kan läsa den här boken och alla kommer att få ut något av den. Ingen du känner är helt klart värd att läsa!

Ingen du känner får 7 av 10 majskorn!